Biotop

Grekisk landsköldpadda / Testudo hermanni

Biotop

Biotop eller habitat är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Biotopens speciella egenskaper gör att vissa organismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter som lever i området.

Det kan vara bra att veta hur sköldpaddorna lever i naturen. Vilka växter finns där. Hur är klimatet etc.

Grekiska landsköldpaddor ( och dess olika underarter ) kan man hitta i naturen i södra Europa (runt Medelhavsområdet). De finns i naturen både i Rumänien, Bulgarien, Serbien, Bosnien-Hercegovina, Makedonien, Kroatien Italien, Spanien, Frankrike och Grekland där de även finns på vissa öar.

I Medelhavsområdet är det väldigt varmt och soligt på sommaren med en hög luftfuktighet och vintrarna ärofta milda.

Har man grekiska landsköldpaddor som husdjur i Sverige är det bra om man kan ge extra värme i utehagen under sommarhalvåret ( samt även vår och höst ) för att sköldpaddan ska ha möjlighet att värma sig även dåliga, kalla regninga sommardagar. ( Som vi tyvärr ibland har gott om i Sverige ) Det är bra om de kan sola eller värma sig så de kommer upp i 35-37 grader för att deras matsmältning ska fungera på ett bra sätt.

 

Till denna sida har jag fått låna bilder på de grekiska landsköldpaddornas naturliga miljöer av snälla Otto Höj Madsen som har en jättebra dansk hemsida. Bilderna är Ottos egna och är skyddade enligt Copywrite. På Ottos hemsida finns många fler vackra bilder från naturen och på miljöer där landsköldpador bor..

Sköldpaddorna föredrar platser där de kan hitta skugga och dolda viloplatser.

De håller sig ofta i samma område där de har både bra skydds och solplatser.

Sköldpaddorna kan hittas i allt från bok och ekskogar, steniga sluttningar, shurub områden med tät vegitation som ex ängar.

Man kan även hitta dem vid farmer, olivlundar, odlingsområden och vingårdar.

Tyvärr så minskar sköldpaddornas naturliga biotop i takt med att nya hotell och vägar byggs.

Även fast det byggs och miljön kanske ändras så stannar ofta sköldpaddan i sitt område.

 

 

 

 

Foto: Otto Höj Madsen

 

 

 

Under den aktiva perioden hos sköldpaddorna vandrar de omkring och letar mat. De äter sällan upp hela plantan utan tar en tugga här och där av olika växter medan de promenerar runt. På så vis får de en varierad och balanserad diet.

Växter som man hittar i Medelhavsområdet är bla; gurkört, klint, tusensköna, sedum, rosmarin, timjan, salvia, lavendel, malva, maskros, vringblomma, cikoria, kungsljus, portlak, tistel, klöver, fikonkaktus och olika gräs.

Växterna som finns i Medelhavsområdet växer ofta i kalkrik jord.

Det finns ofta gott om färsk mat från mars-april men från juni och framåt så torkar växterna ut mer och mer och innehåller då mindre protein och har en hög fiberhalt.

 

 

Foto: Otto Höj Madsen.

 

 

Överlevnaden i naturen påverkas mycket av nybyggnation där deras naturliga levnadsmiljö försvinner helt eller förändras. De tvingas då leva på ställen som inte egentligen är deras naturliga område från början dvs det blir deras sekundära boplats. Till det kommer förstörelse och nerskräpning i naturen, skogsbränder, smuggling av viltfångade djur och pga kemisk bekämpning av grödor och odlningar. På vissa ställen äts sköldpaddorna av lokalbefolkningen som en delikatess.

För de mindre sköldpaddor och nergrävda ägg är rävar, fåglar och ex vildsvin en stor fara.

För de större vuxna sköldpaddorna är det vi människor som är deras största hot.

Många sköldpaddor får sätta livet till då det byggs vägar rakt genom deras naturliga område och de blir då påkörda när de ska ta sig över.

 

 

Foto: Otto Höj Madsen

 

 

Ibland är det svårt för sköldpaddor att hitta vatten i naturen då man gör fördämningar av floder och åar till odlingar och liknande samt att grundvattennivån har sjunkit genom åren pga torka.

Likt oss människor består sköldpaddorna av ca 70% vatten så de är beroende av att kunna hitta vatten ( Även om de kan vara utan dricksvatten en längre period ). Det kan vara via vattendrag som åar, sjöar, pölar efter/vid regn, morgondagg eller att de äter av frodiga växter ex sedum.

 

Foto: Otto Höj Madsen

 

 

På första bilden ( till vänster ) visas med rött i vilka länder Testudo hermanni hermanni kan hittas.

På den andra bilden ( i mitten )visas var Testudo hermanni boegetteri hittas, och den tredje ( Till höger )visar var Testudo hermanni hercegovensis finns.

( Bilderna på kartorna finns i boken Hermanns tortoise av Holger Vetter som är en bok jag kan rekomendera. )

 

Tänker man på hur klimatet är i dessa länder så förstår man att det kan vara en utmaning att ha dessa djur i fångenskap i Sverige. Vi har varmt och soligt väldigt få timmar per år om man jämför med de länder som visas på kartorna. För att kunna efterlikna vädret i dessa länder så krävs att man har bra förutsättningar i både innelåda och i utehage så de kan hålla sig friska och glada.

En enkelt googling eller koll på någon av vädersajterna klart.se eller smhi.se kan visa vädret månad för månad i det land/länder som de härstammar från.

Jämför man det vädret med Sveriges så inser man att man kan behöva erbjuda extra värme även sommartid.

Copyright © All Rights Reserved by Maria Ohlson.