Utomhusmiljö

Utomhusmiljö för sköldpaddor

Planera hagen på ett ställe där solen kommer åt större delen av dagen.

När det är minst 12 grader på natten och 15 grader på dagen så kan du ha din sköldpadda ute.

I början av sommaren får man ibland växla mellan ute och innehage beroende på vädret om man inte kan erbjuda extra värme i utehagen.

Har man möjlighet att ha en värmelampa nattetid eller kallare regniga dagar kan man ha sin sköldpadda ute även när det är sämre väder. Det finns också värmetak man kan använda på ex bolådorna. ( Dessa värmetak som ses på bilden nedan är egentligen till för kycklingar.)

Jag har värmelamporna på i mitt växthus även sommartid eftersom sköldpaddor behöver kunna värma sig för att må bra och kunna smälta maten.














I utomhushagen kan man plantera växter som skydd.

En del av hagen kan vara gräsbeklädd men det är viktigt att man skapar en så varierad och så stor hage som man har möjlighet till. Sand/jord, lite större stenar bidrar till en kuperad och en varierad miljö.

Gömställen som ex halva terracottakrukor och en nattplats i ex ett drivhus eller växthus där din sköldpadda kan söka skydd mot regn, blåst eller stark sol.

Man bör tänka på att mindre drivbänkar måste ha automatisk öppnare då de snabbt kan bli väldigt varma inuti

















Mina egna vuxna sköldpaddor är ute större delen av våren och sent in på hösten mycket tack vare att de har möjlighet att gå in i växthuset för

att få  värme via värmelampor. Sen har de ett isolerat bo med värmetak att sova i på natten. Boet är även fyllt med hö.

Är det kallt och blåsigt ute på våren eller sent på hösten så stänger jag deras in-ut lucka och de får endast vara i växthuset. För att det inte ska dra in kall luft har jag satt en sk. köldridå vid sköldaddornas ingång.

I naturen så kommer sköldpaddorna fram från deras gömställen på morgonen och solar för att värma sig. De går sedan runt och letar efter mat genom att lukta på olika växter. När solen blir för varm går de ofta och gömmer sig under buskar eller gräs, för att kanske senare komma fram och äta igen.

Kom ihåg att sköldpaddor kan både klättra och gräva väldigt bra så planera hagen därefter. Jag har betongstenar som "staket" och de är nergrävda ca 20 cm. Inga växter eller andra saker som de kan klättra på ska finnas vid kanterna på hagen så de kan få fäste och komma över kanten..

Allt för många sköldpaddor har rymt eller försvunnit då utehagen inte varit rymningssäker nog.

Olika växter man kan plantera in är bärbuskar, olika sorters gräs, olika geranium ( nävor), smultron/jordgubbsplantor, fetbladsväxter, klöver av olika slag, hibiscus, malva, daggkåpa, lavendel, timjan, rosor.

Gömställen/ grottor kan man bygga iordning av krukor, stenar, betongplattor, tegelplattor osv i din utehage.

Att det finns möjlighet till både sol och skugga är viktigt och sköldpaddan kan då själv styra om den vill sola sig eller ligga i skuggan!

Ett fågelbad passa bra till vuxna djur. Man får byta vattnet ofta så det håller sig frächt.

Jag har bad både utomhus i hagen samt inne i växthuset.
















Landsköldpaddor är reptiler som rör sig mycket över stora ytor i det vilda och kräver därför stort utrymme. Enligt djurskyddslagen måste en sköldpadda på 20 cm ha ett utrymme på minst 1 kvadratmeter och en sköldpadda på 40 cm minst 3 kvadratmeter. Har man flera sköldpaddor måste ytan naturligtvis ökas på.

Observera att detta är minimimått, för stort kan det aldrig bli!
















Till yngre djur kan man ha pallkrage med nättak eller ex en kaninbur. ( Till små ungar behövs skydd mot rovdjur som fågel och katter)

På bilden nedan har jag ungar i en begagnad kaninbur. Gallret ger skydd mot nyfikna barn, katter, hundar och fåglar etc.

Tittar man noga kan man se ungarna längst till höger i lådan :-)

Försök planera hagen så den är väldränerad och inte blir till en lervällning vid ihållande regn eller att sköldpaddans gömställen i hagen blir till stora vattenpölar.

Det är bra om man kan variera hagen både med olika material och med olika nivåer så man får en kuperad hage.

Alla växter i min hage går att ätas.  Lite ex på olika växter man kan ha i sin hage är: timjan, lavendel, olika gräs, smultronplantor, geranium, funkia, penningblad, spireabuske, rosbuske, vinbärsbuske, klöver och jag har planterat in både rölleka, brännässla och kirskål. ( Obs! Man kan ge både blommor, blad och stjälk.)

Jag har flera olika geranium (eller näva som vi kallar dem i Sverige) i utehagen. Vissa av dem äts gärna medan andra blir lämnade ifred. Några av de sorter jag har är blodnäva, flocknäva, liten flocknäva, midsommarnäva och praktnäva.

Många av nävorna tål sol och torka och förökar sig lätt.


Färskt vatten ska alltid finnas tillgängligt i hagen. Jag byter vatten varje dag och skurar ur deras lilla vattendamm i utehagen med en diskborste. De har även ett fat med vatten inne i växthuset.

På bilderna nedan syns en hona som dricker och vadar i deras lilla damm gjuten av betong.